En dröm och sen tillbaka till verkligheten.

Inatt drömde jag att jag var i din lägenhet och jag var inte rädd,ledsen eller nåt när jag gick utan jag kände mig ganska trygg.Det var precis som att du var där med mig.Jag satt och tittade på foton.Tittade på alla dina grejjer,tittade på datorn.Jag sökte typ efter nåt skulle svara på alla våra frågor men jag hittade inget! Efter en stund hittade jag ett foto på oss  två tillsammans.Den vi tog hemma hos dig på Videplan för nån månad sen.Jag satte mig ner i soffan.Jag satt och titta på bilden länge.Jag var nästan på väg att börja gråta men plötsligt hände något.Jag ryckte till lite.Det kändes som att du satt och höll om mig och strök min kind.Jag satt där och blundade och log.Sen vaknade jag! Jag ville ju inte vakna! jag försökte somna om igen med hopp om att komma tillbaka till drömmen.Men jag vet att det inte fungerar så.Man brukar ju oftast börja drömma om annat istället.*Suck*

Vissa dagar är ju tyngre än andra.Idag har faktiskt varit en bra dag!  Mycket tack vare drömmen tror jag och sen har det ju varit full solen hela dagen typ och +20 grader! helt otroligt! Sol gör en lycklig :D iaf mig.

Men det är klart att det fortfarande är tungt.Men som jag sa till Addes mamma när vi träffades så är det ibland som att ingenting har hänt.Vet att det låter sjukt men altså när man har mycket att göra så tänker man ju inte lika mycket.Jag har ibland vaknat upp på morgonen och ätit frukost,gjort mig i ordning och såna saker och gått omkring tilloch med med ett leende på läpparna ibland.Och sen plötsligt slår DET en och då känner man sig lite nere.Men man ska inte ha dåligt samvete över att man ler osv och inte heller att man lever vidare på sitt liv med att umgås med sina nära och kära,jobbar,tränar och ja allt vad man nu sysslar med! för man måste ju gå vidare och det lättaste sättet att göra det på är ju att fortsätta med allt man hållt på med inne för slutar man upp med allt och bara stänger sig inne och knappt gör något alls så blir man ju bara deppigare och det är inte bra för någon!(sånt går ju ut över dom nära och kära också) och Addes mamma skrev ett sånt fint sms åt mig häromdagen där hon skrev att hon plötsligt kände en sån inre styrka och det var så skönt att läsa! för det är hon värd! och vi alla som tycker om henne vill inget annat än att hon ska kämpa.det hade adde velat men inte bara därför heller utan för sin egenskull och sen alla hennes nära och kära också!

Hennes sms var så starkt! Jag tänker inte skriva exakt vad hon skrev men hon skrev en sak som gjorde att min klump i halsen släppte och jag brast ut i tårar och kände en sån lättnad! Tack! det betyder så mycket!!!

Och tack Andreas! Jag lovar er att jag ska försöka släppa dom där tankarna!

Jag önskar bara att jag hade sagt de jag ville tidigare till dig Adde.Det är väl det som kommer att fortsätta jaga mig ett bra tag till.visst du kanske hör mig nu men det är absolut inte samma sak! Jag ville ju träffa dig och se dig ögonen och säga det.Men men...nu är det som det är.

Jag har aldrig träffat Andreas men när jag träffar honom så ska han få en bamsekram!

Du pratade ju allltid så gott om honom."min tjocke bror! visst har vi väl tjafsat och bråkat en del men jag skulle aldrig byta ut han mot något i världen! han är bäst! och när du träffar honom kommer du förstå varför!" :)

Idag så såg jag dödsannonsen i tidningen och den var så fin! men det var lite jobbigt att läsa den också.Kan  inte fatta att jag ska på din begravning om 1 vecka.Men den kommer vara precis som du hade velat att den skulle vara.Jag kommer att åka dit med Tony.Vill inte att han ska sätta sig i bil själv och åka och sen så stöttar vi ju varandra genom detta.Vi ska köpa riktigt fina blommor sen och så har jag tänkt köpa en sak själv.Och så håller jag på med ett liten sak.Det är en grej jag vill lägga i kistan om man får det.Jag tror du kommer att tycka om den! jag hade ju tänkt ge dig den när vi skulle ses igen när du var upp till kiruna sist.Sen har jag en sak som din mamma ska få av mig också som jag tror att hon kommer att älska! Men hon kommer inte kunna få den på begravningen utan nångång senare.

Justja...När din mamma var här så hittade jag teckningarna på datorn som jag skulle skriva ut och ge till dig! Jag fick ju ett skissblock av dig och ett par pennor.Kommer du ihåg vad du sa åt mig."Du har ju en talangen till att rita så nu tycker jag att du ska sätta igång och rita mer.Och du kan väl rita några som jag kan få också?" När vi just hade lärt känna varandra så såg du ju nå teckningar på min dator och du sa "Är det du som har ritat dom här?" Jag: Jo jag ritar ganska mycket.Mest i hemlighet faktiskt.Inte så många som vet att jag "gått kurs" hos min farbror hahaha.Han lärde mig grunderna och sen har jag fortsattit men nu har jag lite av en idé torka."
Men sen börja jag ju rita igen för att du pusha på mig.Tack vännen! Att rita är ett bra sätt att slappna av på ibland  och man hamnar lite i en annan värld! precis som musik.Musik kan jag inte leva utan! det hjälper mig att ta mig igenom vardagen när den är jobbig!  Musik renar själen.Musik är min drog!
Och sen tyckte du om mina bilder jag brukade fota på natur folk osv.Jag brukade ju skicka bilder till dig som jag hade fotat för att få höra vad du tyckte och tänkte om dom.

Men iaf...teckningarna.Jag tänkte ta och lägga upp några här.

Så...Det här till dig!